Så var det dags igen, ännu en gång har det blivit dags för ett blogginlägg. Vi är väl medvetna om att vi inte direkt överbelastar bloggen. Som vanligt är det mycket som har hänt sen sist :) Jag tänker för skojs skull inte alls skriva i kronologisk ordning utan bara skriva i min egna lilla ordning (läs kaos).

Idag har det varit lite pirrigt för de flesta på universitetet. Vår forskningsavdelning har sökt anslag för sponsring för 8 år framöver och nu har de blivit utvalda till en av de fyra sista forskningsavdelningar som är med och söker anslaget. På grund av detta kom massa viktiga personer på besök idag (och ändå var detta bara övning inför de riktigt viktiga människornas besök). Allt var mycket spontant (läs: väldigt inövat så att det skulle verka spontant). Pirrigt, men lite kul att få vara med om. Vi håller nu alla tummar vi kan att de väljer att sponsra Liggins. De förtjänar det verkligen!

Andra pirriga saker som hänt i Nya Zeeland på sistone är ju Cricketen. Ingen inte ens Sverige, hihi har väll kunnat missa att Nya Zeeland för första gången i världshistorien gick till final i VM i cricket. Inte trodde väll jag att jag skulle lyckas bli intresserad av cricket. Denna sport som varar i typ 8h och inte är en av de mest händelserika sporterna, men oj alltså där hittade jag mig själv sittande på en sportsbar skrikande när Nya Zeeland lyckades få poäng. Superkul! (tyvärr fick de storstryk i finalen dock, men det är en annan historia)...

 

Givetvis så har vi också firat våffeldagen. Mat tycker vi ju om :) De blev ett av de lokala fiken som fick äran. Gott, men jag tror att vi alla var överens om att "borta bra, men hemma bäst".

 
Jag vill ju inte glömma att berätta om mitt lilla tredagars äventyr också.
Jag bestämde mig för några veckor sedan för att jag ville vandra på Nya Zeeland, sagt och gjort. Jag packade ihop min ryggsäck och begav mig ut för att vandra en tredagarsvandring (Northern Circuit), där det ingår bestigning av Mount Doom. Utmanande och måste säga att det är en av de roligaste sakerna jag gjort på Nya Zeeland, helt i min smak. Jag gick ut ensam, men man är inte ensam länge. Det var massor av folk som gick rundan och många väldigt sociala. Det var helt fantastiskt! Och så vackert!
 
Sist men inte minst vill jag berätta om vårt äventyr till Coromandel och Hot Water Beach. 5 glada och pigga, okej inte så pigga, men 5 glada studenter i alla fall gav sig iväg tidigt en lördagsmorgon för att ta sig till hot water beach. Detta är en plats där man gräver i sanden på en strand och upp kommer varmt vatten, väldigt varmt, upp till 65 grader. Det var nästan så att man började tro på magi. De varma vattnet bara fanns där liksom, sen tio meter ner var det kalla havsvattnet, så konstigt. Finns så mycket konstiga, men roliga ställen här på Nya Zeeland.
  
 
Jaha, det var nog det för denna gången.
Tills vi ses igen.
 
Ha de gött
Kramar
De tre vännerna (och Jerry)

1 kommentarer

Katarina Mourath

13 Apr 2015 09:05

Gillar verkligen bloggen, när den uppdateras..! Dvs: Skriv, kära vänner, SKRIV! Det är jättekul att läsa! Vad händer härnäst? Vad skall ni göra i Australien? Kramar till er alla tre från Mamma Mourath

Kommentera

Publiceras ej