Tjatja bloggen (Läs med den typiska "tjatja-bloggen"-rösten)!
Känner att jag måste få testa denna "tjatja-bloggen-hälsningen" någon gång i mitt liv, så varför inte nu när jag faktiskt har en blogg? Visserligen är den inte bara min utan äganderätten delas med två fina och underbara vänner, men ändå.
Ja, så jag ska alltså försöka sammanfatta alla våra upplevelser fram tills nu. Jag ska göra mitt bästa för att inte tråka ut er eller göra er allt för förvirrade. Men jag lovar ingenting, då jag som person är ganska virrig av mig vilket ni förmodligen kommer att märka i detta inlägg. Ni får nog en bättre sammanfattning av de andra två framöver, så det gör nog inte så mycket (intalar jag mig själv i alla fall). Men låt oss börja:
Christchurch: Vårt första stopp var den jordbävningsdrabbade staden. Det märktes att staden höll på att byggas upp igen, men invånarna har ändå lyckats piffa upp staden med färgsprakande väggmålningar och köpcenter av container. Dessutom hann vi även med en sväng till den kända parken samt införskaffa oss lite kunskaper om deras historia genom att besöka deras museum. Vi var nöjda med staden som ni kan se på bilden.
Akaroa: Staden som har bildats av två vulkaner var en vacker plats. Här tänkte vi simma med delfiner, men de var så populära att vi helt enkelt fick skjuta upp våra delfinplaner till nästa gång. Istället hann vi med att gå uppför ett berg och njuta av den enastående utsikten som Nya Zeeland har att bjuda på. Rebecka lyckades även med att släppa in ett får på vårt hostel, som för övrigt måste ha älskat henne då det tog ett tag att få ut det igen. Om ni undrar vad bilden har att göra med allt detta, så kan jag ju berätta att jag bara ville visa er vad som kan hända när man somnar på en strand på väg till Akaroa. Med andra ord har bilden inte mycket att göra med staden förutom att vädret var precis så varmt som det ser ut på bilden.
Ja, det var allt! Hoppas ni tog er igenom hela inlägget utan att ha somnat. Annars ber jag om ursäkt...eller inte. Skämt åsido, dessa 10 dagar har varit fantastiska och jag hoppas ni vill fortsätta följa med på vårt äventyr där vi förmodligen kommer gå vilse i Hobbiton, köra på fel sida om vägen samt utsätta oss för mer extremsporter.
Mount Cook: Vi åkte sedan vidare till landets högsta berg som David redan har berättat om. Därför väljer jag att visa en bild på Lake Tekapo istället (ok, bilden består kanske mer av oss än av sjön). Här stannade vi och blev nästan bortblåsta av vinden, men ni ska veta att vattnet var så blått att det såg photoshopat ut. Så det var helt klart värt ett stopp. Sen begav vi oss vidare till berget där mina två hurtiga resekamrater tog sig an utmaningen att gå uppför det. Under tiden satt jag och gjorde allt annat än att gå.
Wanaka: Vi fortsatte söderut efter berget och hamnade i en stad som bjöd på både fina utsikter och snea rum, eller så är det David som är lite sne. Svårt att avgöra det där. Här besökte vi ett "puzzle house" som vi uppfattade var en typisk turistattraktion då vi såg flera turistbussar utanför. Klart att vi också måste besöka detta då. Väl inne fann vi ett stort illusionsrum och en gigantisk labyrint. Vi bestämde oss för att köra den svåra varianten av labyrinten och här snackar vi blod, svett och tårar. De andra två kanske tycker att jag överdriver lite, men det gör jag icke.
Te Anau: Staden där vi gjorde vår första cykeltur. Säger bara; inte lätt med vänstertrafik. Vi passade även på att kika på lysmaskar i grottor. I grottorna fick vi även uppleva en båttur under ett tak av lysmaskar. Det var riktigt häftigt. Jag har tyvärr inget bildbevis på det då maskarna störs av kamerablixten så ni får istället en bild på deras livscykel. Nästan lika häftigt.
Milford Sound: Resan fortsatte och nästa mål var den kända fjorden. Här fick vi fina bilder, men dagens höjdpunkt var ändå vårt spontana stopp påväg mot fjorden. Vi hade kört ett bra tag och bestämde oss för att ta en paus. Så vi stannade vid ett öppet fält med berg runtom, och som så många andra berg här i Nya Zeeland hade även dessa vattenfall. Vi bestämde oss för att klättra uppför ett berg till ett vattenfall. Väl där passade vi även på att ta ett dopp, vilket visade sig vara svinkallt men svinkul. David har filmbevis på detta, så han får uppgiften att visa er det.
Queenstown: Staden med massa erbjudanden. Här var schemat fullspäckat och vi stannde här i tre dagar. Första dagen gick Rebecka och hoppade från ett berg med endast ett rep runt fötterna - alltså bungy jump. Vi andra som är lite mer rädda om oss (läs: fega), stannade kvar och utforskade staden, ja eller David gick på mobilabonnemangsjakt eller liknade medan jag strosade runt. På kvällen mötte vi upp med finaste paret Anna och Gustaf och hade det allmänt trevligt. Andra dagen började med forsränning och man kan inte starta en dag på ett bättre sätt. Dagen fortsatte med hängflygning, vilket har resulterat till att David har blivit helt förälskad i detta. Jag får väl erkänna att jag förstår varför han är det. Det var helt otroligt att flyga. På tredje dagen var det dags för canyoning, vilket innebär klättring, åka ner för vattenfall, hoppa ner från höga höjder m.m. Har efter detta fått min skräck för höga hastigheter nerför höga höjder bekräftat, och jag undrade flera gånger varför jag utsätter mig själv för detta. Men vilka adrenalinkickar man fick! Tror vi alla tre var nöjda efteråt.
Franz Josef Glacier: Efter Queenstown var det dags för glaciärer. Här splittrades trion på riktigt för första gången sen resan började. Rebecka bestämde sig för att hajka, eller tramping som det heter här. Imponerande säger jag. David kände att han behövde ta det lugnt, då hans ena fot inte vill som han vill. Bra med vila då, säger jag. Jag själv bestämde mig för att göra en helikoptertur över glaciärerna och ta mig en närmare titt på dem. Vilken upplevelse, säger jag. Då jag endast har bild på mitt äventyr, får ni stå ut med bilden ovanför.
Ja, det var allt! Hoppas ni tog er igenom hela inlägget utan att ha somnat. Annars ber jag om ursäkt...eller inte. Skämt åsido, dessa 10 dagar har varit fantastiska och jag hoppas ni vill fortsätta följa med på vårt äventyr där vi förmodligen kommer gå vilse i Hobbiton, köra på fel sida om vägen samt utsätta oss för mer extremsporter.
Varma hälsningar från trion genom Stephanie
Ps. Vill även bara nämna att jag har fått mitt livs första fortkörningsböter.
4 kommentarer
Astrid
25 Jan 2015 12:46
Heelt otroligt vad ni hinner med på 10 dagar! Underbart att höra om allt ni har för er, fortsätt ha det bäst :D puss och kram <3
Linnea och resten av familjen Tu ;)
26 Jan 2015 16:24
Herregud vad mycket ni har hunnit göra, så mycket kul! Men hoppas ni har det asbra och taggar för skola snart då ;)
Kramar
P.S. Steffie du ser jävligt brun ut, blir lite avis
Katarina Mourath
27 Jan 2015 10:41
Super! Tack snälla för häftig redogörelse för era kanon-dagar! Läste med skräckblandad förtjusning! Kram till er alla tre! Katarina,
Hong Ye
27 Jan 2015 21:22
Det verkar som att ni har haft det jättebra! Men ta det lugnt med allt, speciellt med bilkörningen ;)
Kram
Kommentera