Om att tillägna sig ny matkultur.
För några dagar sedan skulle jag äta på en restaurang på en av stadens lite finare gator, gissar att jag skulle fira något, kanske att jag hade ätit billigt till lunch. Min första chock fick jag mig till godo när kyparen bar in min mat rå och instruerade mig om hur jag själv skulle tillaga den på den varma tegelsten som presenterades för mig.
Jag måste ha missat något finstilt i menyn, att betala för att skämmas över min kokkonst var inte vad jag hade tänkt mig. Men det är inte det historien handlar om egentligen. Sensmoralen är att om man möter sina rädslor(rått kött) så belönas man. Min belöning kom i form av en marinerad geting i min sallad.
Så egentligen kanske sensmoralen är att inte döma något i förtid, för den lilla insektens undergång i min salladsdressing resulterade i kyparens förfärade infall att ge mig en gratis dessert.
Varma hälsningar från Nya Zeeland.
David
